Som jag skrev igår var det St Neots som gällde för mig och Annaa under dagen, så strax innan 10 hoppade jag på cykeln för att ta mig de 5 miles som skiljer huset från St Neots. (Självklart vet ju alla att 1 mile är 1,609 km, vilket innebär att sträckan blir ca 8 km (jag kommer ihåg den viktiga information du delar med dig av pappsen! ;D)
Eftersom Anna hade kommit fram tidigare än vi hade bestämt så skulle jag ringa henne när jag var framme så att vi kunde bestämma en mötesplats. Detta var precis vad jag gjorde när jag hade kommit fram till Market Square, men samtalet kunde inte kopplas till hennes mobil. Samma sak hände andra gången jag ringde och jag fick inte heller något svar när jag ringde hennes svenska mobil. Jag drog slutsatsen att batteriet på den engelska mobilen var slut och att hon lämnat den svenska mobilen hemma.
När vi pratat senast sa hon att hon såg en Sparaffär, så jag tänkte att om jag hittar den så borde jag hitta Anna. Självklart låg Spar på andra sidan av St Neots så det blev en bit att gå (det är i och för sig en väldigt liten stad).
Av en slump lyckades jag se Annas bil på andra sidan gatan medan jag traskade på i min ensamhet. Jippi, jag har hittat henne var min första tanke! Men FEL! Ingen Anna i bilen. Min nästa tanke var att hon nog hade gått till Sparaffären för att vänta på mig. Jag letade upp Sparaffären, men ingen Anna där heller. Smart som jag är insåg jag att det bästa jag kunde göra var att gå till hennes bil, för om vi inte kunde få tag på varandra skulle hon vara tvungen att åka hem, och då skulle hon se mig. Innan jag hunnit till bilen fick jag ett telefonsamtal av Anna som undrade var jag var. Hennes mobil funkade tydligen fint, och hon hade gått och väntat på att jag skulle ringa. Har ingen aning om varför jag inte kunde kopplas till henne, så får nog kolla upp det.
När vi väl hade hittat varandra började vi bli hungriga och tog oss därför till en pub/resturang och beställde vars en lasagne med vitlöksbröd! Om man bortser från att den var lite liten så var den underbar! Vi tog snabbrundor in i några affärer, men sen bestämde vi oss för att ta oss hem till mig. För att spara tid pregade vi in min cykel i Annas bil och åkte istället hela vägen hem. Det blev bara en 40minuters-visit för hennes del, men det var trevligt så länge det varade (:
När Anna hade försvunnit begav jag mig ner för att hålla ögonen på barnen. Det var inga större svårigheter, för de lekte duktigt med lego och ibland var jag också med.
Det gick förvånansvärt lätt att få i dem maten och medan de åt började jag förbereda lasagne till oss andra.
Innan maten till oss var färdig skulle barnen badas. Det gick väldigt bra ändå tills det var dags att gå upp, för då blev det lite sura miner. Med hjälp av Daniel fick jag tillslut upp dem ändå.
Efter det sprang jag ner för att fixa färdigt lasagnen som bestod av krossade tomater, quornfärs, kidneybönor, kikärter och lite vitlök. Caroline tog två stora portioner och Daniel sa att det var "delicious"! Så tummen upp för det!
Imorgon ska Caroline, om inget oväntat händer, in för att sätta igång förlossningen. Det blir tyvärr ingen träning för mig på Dancing&Exercise eftersom hennes mamma inte hinner komma ner i tid, men jag tar det på måndag istället.
Detta inlägget blev irriterande långt, men så kan det bli ibland!
Snart somnar jag framför datorn, så tack och god natt för mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar